Ledare: Coronaviruset förändrar oss och världen

Vi lever i exceptionella tider som påverkar oss alla. Möten har bytts ut till distansmöten, vi måste använda ansiktsmask när vi handlar mat eller går på bio och till och med familjefester måste ordnas med  iakttagande av säkerhetsavstånd.

Å andra sidan har coronaviruset fått oss att stanna upp och gett oss ett unikt tillfälle att fundera på vad som är viktigast i livet för oss. För en del har dessa exceptionella tider ändå varit mer betungande än för andra.

Coronaviruset skrämmer oss alla. De som hör till riskgrupper har en alldeles särskild orsak att skydda sig mot viruset. Detta kan i värsta fall leda till att en långtidssjukdom förblir obehandlad. Uppskjuten vård, inställda rehabiliteringar och minskad verksamhet i organisationer är en farlig kombination. I samhället har vårdskulden ökat och hotar att öka ytterligare. Vi kan tvingas att leva med coronaviruspandemin en lång tid framöver. Redan i dag ser vi en del av de skador coronatiden orsakar, men tyvärr kommer en del av effekterna att återspeglas långt in i framtiden.

Många av dem som kämpar med en långtidssjukdom har nu blivit lämnade ensamma med sin sjukdom. Rehabiliteringar,  ppföljningsmöten, organisationsverksamhet och därigenom kamratstödsverksamhet har lidit på grund av coronaviruset. Att bli ensam är skadligt i synnerhet med tanke på den psykiska hälsan. Världshälsoorganisationen WHO definierar psykisk hälsa som ”ett tillstånd av psykiskt välbefinnande  är varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle som hen lever i”. Psykiskt välbefinnande utgör sålunda en av hörnstenarna för individens övergripande hälsa och den påverkar precis allt – den egna orken, sömnkvaliteten och till och med sjukdomar. Om psyket inte mår bra, kan inte kroppen orka heller.

Psykiska problem är redan en folkhälsorisk i Finland. Årligen lider 5–7 procent av finländarna av  depression och 10–15 procent av övergående depressionssymtom. Långtidssjuka är särskilt utsatta. Som exempel kan nämnas att personer som insjuknat i psoriasis har fördubblad risk att drabbas av psykiska problem.

Med sin egen verksamhet främjar patientorganisationerna även psykiskt välbefinnande.

Med sin egen verksamhet främjar patientorganisationerna även psykiskt välbefinnande. Det är aldrig för sent att lära sig färdigheter i psykisk hälsa, utan man kan lära sig att bemästra dessa  färdigheter också vid högre ålder. Det viktigaste är att man inte blir lämnad ensam med dessa problem. Coronatiden har i själva verket medfört värdefullt kunnande i många organisationer, till exempel att ordna distansmöten. Att stöda organisationernas verksamhetsförutsättningar är nu avgörande för hur vi klarar av denna situation. I ensamhet förvärras dessa problem oftast.

Den här besynnerliga tiden kan gott användas för efterforskning. Vi kan leta efter sådant som ger oss bättre hälsa, uthållighet och välbefinnande. Att stärka sina egna värderingar och att leva enligt dem  stärker även psyket. Vi kan betrakta samhället lite som från utsidan och upptäcka dess styrkor och  svagheter mitt i en pandemi. Denna efterforskning leder säkert till en bättre framtid såväl för individen som för samhället.

Coronapandemin förändrar oss och världen. Vi väljer förändringens riktning!

Kristiina Salonen är riksdagsledamot och Ordförande för Riksdagens psoriasisgrupp. 

Ihon aika -tidning 4/2020.