Tanken om psoriasis som enbart en hudsjukdom borde skrotas. Nu försöker man förstå och sköta patienten som en helhet.

När en psoriatiker stiger in i läkarmottagningen kan bådas uppmärksamhet först fästas vid huden. Psoriasis är en hud- och ledsjukdom men i verkligheten även så mycket mera.   

I finska God medicinsk praxis -rekommendationen definieras psoriasis som en mångformig hud- och ledsjukdom och en kronisk, immunologisk inflammationssjukdom.  Den inflammation som psoriasis orsakar i kroppen medför ett helt spektrum med andra problem. Vävnadsinflammation härjar i hela kroppen: I huden, lederna, fettvävnaden och tarmsystemets slemhinnor. Vävnaderna kommunicerar också hela tiden med varandra.   

Inte undra på att dom som lider av medelsvår eller svår psoriasis har så kallade samsjukligheter oftare än resten av folket och man borde beakta, undersöka och vårda dem.  

– Huden är människans största, aktiva immunologiska organ som är i samband med resten av kroppen och omgivningen. Forskningsdata har format uppfattningen om psoriasis som en sjukdoms komplex som även täcker samsjukligheter, säger hudsjukdomsspecialisten Jaana Mattila.  

Listan av psoriasis samsjukligheter kan inte kallas kort. En risk att insjukna i Crohns sjukdom och ulcerös kolit har konstaterats bland psoriatiker. Andra samsjukligheter är metabolt syndrom eller bukfetma, högt blodtryck, risk för trombos, rubbningar i fettmetabolismen, rubbningar i sockermetabolismen eller diabetes.  

Hjälp finns och man borde inte bli ensam med sina problem.

Listan kunde utvidgas med torra ögon och regnbågshinneinflammation.  Även lindrig psoriasis kan orsaka ångest och depression. Samsjukligheter kan konstateras redan i barndomen.  

Mattilas budskap är dock att hjälp finns och man borde inte bli ensam med sina problem. Det är bra att kartlägga helhetssituationen eftersom vården har också utvecklats markant.   

Bra vård året runt

Jaana Mattila håller föredrag på psoriasisföreningarnas patientkvällar om hur viktigt det är att utöver psoriasis även vårda t.ex. högt blodtryck eller diabetes. Man kan aldrig ha för mycket kunskap.  

– Vi som hälsovårdsproffs måste kunna berätta om dessa frågor tillräckligt klart. Ibland måste man våga hoppa bort från sitt eget område om patientens vård kräver detta. Vår uppgift är att berätta när och vart man ska gå och kolla sitt blodtryck eller uppdatera blodsockermätningen, eller att nu borde man fästa mera uppmärksamhet vid sunda levnadsvanor.  

Mattila är orolig över vårdens fragmentering. Byte av läkare är besvärligt för patienten. Det kräver mycket aktivitet från patienten i att sköta sina ärenden.   

Mattila menar att det i verkligheten inte ens tar så länge att sätta sig helhetsbetonat i patientens situation och i längden hjälper det undvika onödiga medicintester och undersökningar.   

Hon har tagit emot patienter på en privatpraktik i Vasa de senaste 17 år där kontakten med vårdcentralen fungerar bra. Mattila poängterar att i specialsjukvården är en skicklig sköterska guld värd för patienten, minst lika viktig som läkaren.  

– Fungerande vård lyckas i samarbete med olika aktörer.  Vi måste säkra god vård för patienten året runt så att patientens liv kan fortsätta som normalt. Människan ska få vara relativt symtomfri 24 timmar i dygnet, sju dagar i veckan och 365 dagar i året.  

Starta en positiv cirkel

Jaana Mattila karakteriserar psoriasis som en social sjukdom. När huden mår bättre är tröskeln att gå ut och möta människor lägre. Då är det lättare att röra på sig och vara aktiv i sitt liv.   

– Fast många saker utgår från människan själv, hennes eller hans vilja och motivation, kan effektiv vård förbättra situationen och starta en positiv cirkel. Bra vård gör det lättare för människan att klara sig.   

En sak vill Mattila speciellt lyfta fram. Det är viktigt att då och då omsorgsfullt gallra ut möjligheten till psoriasisartrit bland patienter som lider av hudpsoriasis, precis som man följer med blodsockret eller blodtrycket. Man kan till exempel skicka patienten till en konsultation med en reumasjukdomspecialist för vidare undersökning.  

– Målsättningen är att underliggande sjukdomen inte förvärras och att patienten kan behålla sin arbets- och funktionsförmåga oavsett psoriasis. Detta är viktigt för livskvalitet.   

 Ihonaika 3/2018