I oktober insjuknade jag i en vanlig flunsa för första gången på en lång tid.

Det var inget speciellt med sjukdomen. Jag fick alla de vanliga flunsasymtomen och förloppet var precis det samma som alltid.

Jag försökte kurera mig med alla de vanliga sätten. Jag avbokade alla mina planer, vilade, drack mycket te och tittade på feelgood-program på tv.

Ibland läste jag eller gjorde något annat som krävde lite koncentration för att inte bli uttråkad. Efter att symtomen försvunnit, vilade jag ännu några dagar från fysisk aktivitet.

Min handlingsplan och dess genomförande lyckades så bra den här gången att jag tillfrisknade rekordsnabbt. Jag är förstås glad att jag klarade höstens influensasäsong så pass enkelt (förhoppningsvis – nu håller vi tummarna!) den här gången.

Efteråt funderade jag ändå varför jag inte har likadana handlingsplaner för de situationer då jag till exempel besväras av stress eller då min hjärna är överbelastad.

Det finns säkert en hel del människor som är bättre rustade för psykiskt påfrestande situationer. Många tycks ändå främst försöka härda ut under hektiska och stressiga perioder och vänta på att situationen ska lätta med tiden.

Det löser sig säkert, nästa vecka är allt redan bättre, upprepar vi för oss själva månad efter månad. Ibland gör det förstås det. Men hur mycket förändras egentligen om vi inte själva gör något åt saken?

Det löser sig säkert, nästa vecka är allt redan bättre, upprepar vi för oss själva månad efter månad.

Alla har vi en psykisk hälsa och ibland sätts den på prov. Orsaken kan vara stressig livssituation, en hektisk period på jobbet, en fysisk eller psykisk sjukdom, den mörka årstiden, oro över en närstående eller något helt annat.

Givetvis bör psykiska störningar behandlas på rätt sätt (vilket tyvärr också verkar vara svårt för tillfället), men många besvär av mer tillfällig art skulle även kunna lindras på andra sätt.

Tänk om jag började lyssna lite mer på mitt eget inre? Om jag i tid märker att jag börjar känna av stress, kunde jag sätta ihop ett överlevnadskit till mig själv precis som när jag drabbas av en vanlig flunsa.

Kontakta en vän eller två. Ta en paus under arbetsdagen, slut ögonen och fokusera på att andas. Promenera i skogen, klättra upp på en klippa och njut av utsikten.

Och framför allt – gör ditt bästa för att minska eller dela din börda på något sätt. Prata med andra, sök kamratstöd, vila.

Det går inte att helt förhindra att psyket belastas hur mycket man än försöker. Men skulle jag kunna hantera det bättre i framtiden?

Det går inte att helt förhindra att psyket belastas hur mycket man än försöker.

Psykisk hälsa är även temat i detta nummer av tidningen Ihon aika. I tidningens huvudreportage berättar Maria Karras om sina egna erfarenheter om psoriasis och psykisk hälsa. Läkaren Taras Klimenko och komikern Teemu Vesterinen ger också sina egna synvinklar.

I tidningen hittar du dessutom ett stort utbud av kommande kurser och evenemang, där du kan få kamratstöd som hjälper dig att leva med din psoriasissjukdom och alla de psykiska påfrestningar som den innebär.

Med önskan om ljus och värme under resten av året till dig som läser denna tidning!

Hanna Karhunen är Psoriasisförbundets kommunikationschef och chefredaktör för Ihon aika.

Texten har publicerats i Ihon aika 4/2023. Om du inte ännu får tidningen hemma, bli medlem, och du får tidningen som medlemsförmån, eller prenumerera Ihon aika.