När jag skriver detta har isoleringen av Nyland precis trätt i kraft och jag jobbar på distans som så många andra. Samtidigt firar vi också Psoriasisveckan. Vem skulle ha trott på förbundsdagarna i Jyväs-kylä i början av februari att det snart inte skulle anses förnuftigt att ens avlägsna sig från det egna hemmet. Coronaepidemin påverkar oss alla. Världen omkring oss har krympt och dagens motto är: stanna hemma, håll dig vid liv.

Psoriasisförbundets förbundsdagar i år var mina första i egenskap av förbundets ordförande. Jag hade höga förväntningar och de infriades med råge. Vilket härligt gäng! Mjuka och hjärtliga. Många har flera olika sjukdomar och problem av olika grad till följd av psoriasissjukdomen, men alla orkar le och sporra andra. Jag fick höra skildringar som fick min egen psoriasis att kännas nästan som ett obetydligt blåmärke ef-ter att jag donat på sommarstugan. Mitt mål var att träffa och lära kän-na så många som möjligt. Det var det värt, för jag lärde mig otroligt mycket om hur man sköter och lever med psoriasis. Kamratstöd när det är som bäst.

Detta är enligt mig en av de viktigaste sakerna som ett medlemskap i Psoriasisförbundet i bästa fall kan erbjuda: ömsesidigt utbyte av erfarenheter och möten människor emellan. Jag undrar hur mycket bättre jag skulle må om jag hade gått med i verksamheten redan för tjugo år sedan?

Nu när vi blivit tvungna att ställa in många av våra planerade evenemang och temakvällar har vi möjlighet att träffas med hjälp av de förträffliga möjligheter som internet erbjuder. Du kan på nolltid skapa olika diskussionsgrupper med hjälp av Facebook och andra plattformar på sociala medier. Jag har deltagit i tiotals olika evenemang, diskussioner och till och med på födelsedagskalas på sociala medier. Och det funkar bra.

Jag undrar hur mycket bättre jag skulle må om jag hade gått med i verksamheten redan för tjugo år sedan.

Psoriasisförbundet har också snabbt uppdaterat sina verksamhetsmetoder för att möta den nya situationen: När Psoriasisveckans aktiviteter har ställts in, har kamratstödet flyttat ut på webben och kommande aktiviteter planeras ur ett helt nytt perspektiv. Min rekommendation är att vi fortsätter att träffas i psoriasissjukdomens tecken, aktivera oss och i stället bjuder in folk till virtuella sammankomster.

En sak som särskilt fastnat i minnet från samtalen under förbundsdagarna var kostens betydelse för psoriasis. För mig som är en vän av allt grillat och som inte är så noggrann med vad jag äter, var detta en ny och förunderlig sak. Jag har blivit mer noggrann och lägger mer vikt vid vad jag stoppar i munnen. Och hör och häpna, jag mår bättre, min hud mår bättre och jag tror till och med att jag gått ner i vikt. Du kan läsa mer om kostens betydelse för välbefinnandet i denna tidning.

På radion hör jag en låt med en låttext med en undran om människan förändras och i så fall i vilken riktning. Jag ler för mig själv och tänker: Nu verkar den förändras, och i en positiv riktning. Allt möjligt för medlemskapet i förbundet med sig. Låt oss hållas friska. Japp, det ska vi absolut.

Ihon aika -tidning 2/2020.