Psoriasis är en sjukdom som drabbar hela kroppen, men som oftast bara manifesterar sig som väldefinierade fjällande fläckar på huden, även om det också sker förändringar under ytan. Samsjukligheter vid psoriasis borde också behandlas. Daglig motion är en del av den förebyggande vården. 

Fysioterapeut Seija Mustonen uppmuntrar alla att hitta en motionsform som passar en själv och som ger glädje eftersom det finns många fördelar med att motionera. Motion kan bland annat sänka blodtrycket och förbättra blodets sockerbalans. 

Varje steg vi tar är viktigt och motion förbättrar funktionsförmågan.

– Forskningen visar att redan en halv timmes rask vardagsmotion om dagen förbättrar konditionen och hjälper till med viktkontrollen, säger Mustonen. 

Psoriasis ökar risken för andra sjukdomar

Bakom samsjuklighet, även kallat komorbiditet eller associerade sjukdomar, ligger likadana immunologiska inflammatoriska mekanismer som vid hudpsoriasis och psoriasisartrit.  

Personer som insjuknat i allvarlig hudpsoriasis och psoriasisartrit drabbas oftare än den övriga befolkningen bland annat av hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt, diabetes typ 2, höga blodfetter samt även av depression.

– Allmänt taget kan man säga att ju svårare sjukdomen är, desto oftare är den associerad med andra kroniska sjukdomar, säger Taras Klimenko, specialist i hudsjukdomar och allergologi vid Hudsjukhuset.

Ju svårare sjukdomen är, desto oftare är den associerad med andra kroniska sjukdomar.

Klimenko konstaterar att vårdpersonal inte alltid ens kan koppla ihop ledsymtom med psoriasis. Ändå uppvisar upp till 40 procent av dem som insjuknat i hudpsoriasis symtom och de borde också screenas, man borde alltså på mottagningen fråga om patienten har ledsymtom och smärtor.

Hur utför man screening?

Majoriteten av dem som insjuknat i psoriasis klarar sig med lokal behandling och blir behandlade inom primärvården. Men behandlingen fokuserar oftast endast på huden eller lederna, och det görs ingen screening för samsjukligheter.

– Jag anser att det vore viktigt att läkarna i allt högre grad beaktade nationella screeningrekommendationer i fråga om vuxna personer insjuknade i psoriasis. Screeningarna borde genomföras trots resursbristen i hälso- och sjukvården.

Med fem års intervall vore det bra att undersöka exempelvis blodfetter och sockervärden med hjälp av laboratorieprov. Vid psoriasis är det också viktigt att följa med blodtrycket. Om det förekommer avvikelser, kan man ta itu med dem i tid och förebygga sjukdomar med livsstilsförändringar eller vid behov med läkemedel. Övervikt är en betydande riskfaktor för samsjukligheter. 

Hur kan man förbättra vården?

I God medicinsk praxis -rekommendationerna konstateras det tydligt att man bör beakta risken för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes när man planerar hur psoriasissjukdomen ska behandlas, och uppmuntra patienten till en mer hälsosam livsstil.  

Psoriasisförbundets expertläkare Taras Klimenko säger att vi behöver fler läkare i den offentliga hälso- och sjukvården, eftersom vi helt enkelt inte kommer att kunna ta bättre och snabbare hand om psoriasispatienterna utan tillräckligt med vårdpersonal.

– Vi som jobbar inom hälso- och sjukvården borde också bli bättre på att lyfta fram de livsstilsval som de som insjuknat i psoriasis blir tvungna att göra i sina liv. De behöver uppmuntran när de gör sina ändringar.

Allt detta förutsätter ett gott samspel och förtroende mellan läkare och patient.

Hälsofrämjande motion är en del av egenvården

De ledsymtom som psoriasis medför påverkar rörligheten. Onda leder gör det svårt att röra på sig och diagnosen psoriasisartrit kan till en början vara omtumlande och man kan till och med bli rädd för att röra på sig.

– Det är onödigt. Psoriasisartrit utgör inget hinder för motion, säger fysioterapeut Seija Mustonen som jobbar med personer som insjuknat i psoriasis.

Vid svår inflammationen hjälper även små ledrörelser. Varje liten rörelse får vätskorna i lederna att cirkulera och samtidigt lindras smärtan.

Seija Mustonen påpekar att det är bra att börja med små steg efter att man varit orörlig en längre tid. Det går alltid att kontakta sakkunniga för att få råd om man ska börja motionera igen efter en lång paus. 

Varje liten rörelse får vätskorna i lederna att cirkulera och samtidigt lindras smärtan.

Motion är också bra när man vill förebygga och behandla samsjuklighet.

– Vid diabetes består egenvården förutom av uthållighetsträning även av muskelstyrketräning. Med uthållighetsträning kan man även förbättra kolesterolhalten i blodet. Kosten är givetvis grunden för all viktkontroll, men varje steg förbränner energi och gynnar hjärtat och blodkärlen, påminner Mustonen. 

– Ur hälsosynpunkt är redan ett par, tre minuters rörelse per timme effektivt. Det motsvarar mängden träning under två ledda motionspass i veckan. 

Texten har publicerats i Ihon aika 4/2021. Om du inte ännu får tidningen hemma, bli medlem, och du får tidningen som medlemsförmån, eller prenumera Ihon aika.