Har du axlarna vid öronen igen, hjärtat bankar som besatt och du har svårt att somna? Vi behöver stress, men för mycket stress stör återhämtningen och kan i värsta fall göra oss sjuka.

Stressmekanismerna i vår kropp har utvecklats under människans evolution, och de har varit nödvändiga för människans överlevnad. Än i dag aktiverar stress människan att agera och att hålla henne vid liv. Att ständigt tvingas vara på sin vakt är emellertid skadligt.

I en stressreaktion aktiverar det autonoma, icke-viljestyrda, nervsystemet kamp-flyreaktionen då hjärtfrekvensen ökar, blodtrycket stiger  och man börjar svettas.

Vi talar om stresstillstånd när kroppen är i konstant försvarsberedskap utan möjligheter att återhämta sig. När stressen blir långvarig, är den ett hot mot vår hälsa på många olika sätt. Kronisk stress stör immunförsvaret och gör kroppen mer mottaglig för sjukdomar. Den påverkar bland annat hjärt och kärlsystemet, hjärnans minnescentrum och sockeromsättningen. Långvarig stress ökar även risken att insjukna i utmattning och depression.

Kronisk stress kan även påverka aktiveringen av gener och deras funktion. Om det finns en predisposition för till exempel psoriasis i det genetiska arvet, kan långvarig stress öka risken för att sjukdomen bryter ut.

Förändringar är betungande

Kortvarig stress förorsakar vanligen inga problem, utan får oss tvärtom att anstränga oss för att nå vårt mål. Stress hjälper oss att klara av en besvärlig jobbsituation eller övergående påfrestningar på hemmaplan.

För mycket stress stör återhämtningen och kan i värsta fall göra oss sjuka.

En anhörigs sjukdom, ett bruten mänsklig relation eller  oron över att förlora sitt jobb kan orsaka stress. Stress kan också orsakas av överdrivet oljud och andra sensoriska stimuli.

Pedagog Sanna Leino som ifjol gav ut en bok om stress framhåller att också positiva förändringar såsom ett nytt parförhållande eller ett nytt jobb kan orsaka stress.

– Även sömnbrist, hård träning eller en kalender som är fulltecknad med trevliga möten kan vara betungande om de inte åtföljs av tillräcklig tid för återhämtning, konstaterar Leino.

Håll koll på dina symtom

Människor reagerar olika på stress. En del lider av muskelspänningar, andra av magont och huvudvärk eller eksem.

– Stresssymtomen är viktiga budbärare. Det är viktigt att vara uppmärksam på fysiska och psykiska signaler i tid. Måttlig, tillfällig stress hjälper oss att fokusera och prestera, men för stor press kullkastar kroppens återhämtningsprocess och kan leda till utmattning.

Lyssnar vi inte på signalerna, kan exempelvis ständig trötthet eller irritation bli ett normalt tillstånd som vi inte reagerar på förrän det är absolut nödvändigt.

Enligt Sanna Leino finns det tre viktiga steg för att hantera stress, och de är att identifiera sitt eget temperament, att förstå sin egen totala belastning och att lära sig metoder för att hantera humöret.

Leino betonar också vikten av självkännedom. Själv utför hon uppgifter som kräver koncentration på morgonen, för då känner hon sig mest pigg och alert. För andra kan eftermiddagen vara den bästa tiden. En del trivs i stora folksamlingar eller i landskapskontor, en del i en lugnare miljö där mängden stimuli bättre kan regleras.

Bli av med din stress

Livet är aldrig helt stressfritt. Därför är det bra att känna till metoder som hjälper en att lugna ner sinnet och att sänka kroppens stressnivå. Vi behöver verktyg för att reglera stress, till exempel att bli medvetna om våra egna känslor.

Vårt sätt att reagera i stressande situationer beror på våra tanke- och handlingsmodeller. Rötterna kan ligga långt bak i tiden, såsom i känslan av otillräcklighet skapad av uppväxtmiljön.

Endast du själv vet var dina gränser går.

Det finns många olika metoder att hantera stress. Sanna Leino använder olika meditations- och associationsövningar, men påminner att varje person behöver hitta den metod som passar hen bäst. Enskilda  stresshanteringsmetoder fungerar inte om man inte vet vilka de bakomliggande orsakerna är. Att minimera stressfaktorerna och fokusera på det väsentliga kräver både beslutsamhet och förmåga att sätta sina egna gränser.

– Ingen kan göra det för dig. Endast du själv vet var dina gränser går och vilka saker du kan och vill lägga ner tid på, påminner Leino.

Ihon aika -tidning 1/2021.