Smärta kan vara plågsamt, störa sömnen och, om den är långvarig, försämra livskvaliteten på många sätt. Smärta eller klåda är inte besvär som endast drabbar kroppen – därför bör man vid behandling även uppmärksamma det psykiska välbefinnandet.  

Det värker, skär, molar, svider och bränner. Smärtan kan kännas på många olika sätt av flera olika orsaker. Även om känslan är oangenäm, är den samtidigt en viktig signal som varnar för att något i kroppen kräver uppmärksamhet och behandling. 

Speciellt problematisk blir smärtan om man inte hittar någon klar orsak till den, om behandlingen inte ger resultat eller om smärtan blir långvarig av annan orsak. Enligt den medicinska klassificeringen är smärtan kronisk om den har pågått i över tre månader eller om den kvarstår även efter att skadan orsakad av en sjukdom eller ett trauma har läkt.  

Av alla finländare i arbetsför ålder lider en femtedel av kronisk smärta.

Tyvärr händer detta ofta: Av alla finländare i arbetsför ålder lider en femtedel av kronisk smärta. Nästan var tredje person över 70 år upplever konstant smärta. 

Smärtförnimmelsen sker i hjärnan. Bland annat i hud, muskler, skelett och leder finns nociceptorer, det vill säga smärtceller, som reagerar på en skada som exempelvis orsakas av en inflammation och skickar smärtimpulser via nervbanan till ryggmärgen och vidare till hjärnan. 

Hjärnan tolkar snabbt från vilken del av kroppen signalen kommer och hur skarp den känns i jämförelse med tidigare upplevd smärta. Samtidigt stimulerar smärtsignalen områden i hjärnan som behandlar känslor. Resultatet blir en smärtförnimmelse. 

Klåda är lika besvärande 

Klåda gör livet svårt på samma sätt som smärta. 

– Det finns många likheter i mekanismerna för klåda och smärta även om de förmedlas på lite olika vägar. Klåda kan i värsta fall vara mycket besvärande och jämförbart med smärta, säger professor Eija Kalso från Helsingfors universitet. 

Smärta är alltid individuellt – exakt samma typ av vävnadsskada kan ge långvarig smärta hos en person, medan smärtan hos en annan person försvinner inom ett par veckor. Det finns även tydliga skillnader, ofta på grund av ärftlighet, i smärttröskeln hos olika personer. 

Det är viktigt vid smärtbehandling att också ta hand om det psykiska välbefinnandet. 

Kalso säger att det bästa botemedlet mot smärta och klåda orsakade av en inflammatorisk sjukdom är en effektiv behandling av den underliggande sjukdomen. Långvarig smärta bör ändå inte enbart behandlas med läkemedel, utan det är viktigt att även använda andra metoder. Eftersom rädsla, oro och stress förstärker smärtförnimmelsen, är det viktigt vid smärtbehandling att också ta hand om det psykiska välbefinnandet. 

– Sinnets kraft har stor betydelse vid smärtbehandling. Avslappning och mindfulnessövningar minskar stress och dess smärthöjande effekt. Att leda bort tankarna från smärta och klåda, lindrar också dem, säger Eija Kalso. 

Motion är också viktigt vid smärtbehandling. Tidigare kunde läkaren uppmana en person med ryggbesvär att röra på sig så mycket som smärtan tillåter, medan läkaren i dag kan uppmuntra patienten att röra på sig trots att det gör ont. Det är emellertid viktigt att diskutera med läkaren på vilket sätt och hur mycket man ska röra på sig. 

Livsstilen påverkar också

Om patienten är överviktigt kan viktminskning hjälpa till att få kontroll över smärtan. 

– Övervikt och fettvävnad upprätthåller en tyst inflammation som förvärrar smärtan och förmodligen även klådan, förklarar Eija Kalso. 

Ungefär var fjärde person som lider av långvarig smärta lindrar sin smärta och ångest med alkohol. Även om smärtan kanske lindras tillfälligt, medför alkoholanvändning sina egna allvarliga risker, till exempel att dosen ökas i takt med att toleransen ökar. 

Det uppstår en självförstärkande spiral: sömnen störs, humöret försämras, smärtan intensifieras – och det blir återigen svårt att sova. 

Alkohol är också förknippad med ökad risk för sömnstörningar, något som smärtpatienter ofta har ändå både till följd av fysiska besvär och den ångest dessa orsakar.  Det uppstår en självförstärkande spiral: sömnen störs, humöret försämras, smärtan intensifieras – och det blir återigen svårt att sova. 

Kalso påminner om vikten av god sömnhygien. Det betyder bland annat att man värnar om sömnen genom att undvika uppiggande drycker och mobiltelefoner och andra skärmar om kvällarna, hålla fast vid regelbundna sömntider och att bara använda sovrummet för vila. Andningsövningar som görs innan man lägger sig kan sänka energinivån och underlätta insomnandet. 

Om de egna metoderna inte räcker till, kan läkaren vid behov skriva en remiss till nätterapi för sömnlöshet. 

Smärta bör behandlas effektivt eftersom utdragen smärta försämrar livskvaliteten på många olika sätt då funktionsförmågan minskar och det sociala livet blir snävare. 

– Smärta kan anstränga nerverna, vilket kan medföra att de mänskliga relationerna blir lidande. Smärta kan också störa minnet och inlärningsförmågan. Vi människor har olika grad av motståndskraft, så hos en del är effekterna större, hos en del är de mindre. Minskad arbetsförmåga och arbetsoförmåga har förstås betydande konsekvenser, konstaterar Eija Kalso. 

Texten har publicerats i Ihon aika 2/2023. Om du inte ännu får tidningen hemma, bli medlem, och du får tidningen som medlemsförmån, eller prenumerera Ihon aika.