Rekommendationerna för finländarnas hälsofrämjande fysiska aktivitet ändras i grunden. Studier visar att även lätt motion är bra för hälsan.

UKK-institutet har uppdaterat sin traditionella motionskaka till rekommendationer för fysisk aktivitet för vuxna. I de färska motionsrekommendationer-na har man frångått det tidigare kravet på minst tio minuter motion i taget. Nu räcker det med några minuter åt gången.

– Den väsentliga förändringen är denna: också kortare intervaller och lätt motion ser ut att ge hälsofördelar, i synnerhet för personer som rör sig lite, förklarar UKK-institutets direktör Tommi Vasankari.

Många saker är dock oförändrade: Till exempel rekommenderas fortfarande pulshöjande rask motion i minst två och en halv timme i veckan eller alternativt ansträngande motion i minst en timme och en kvart i veckan. Musklerna bör man träna minst två gånger i veckan.

Också korta pass spelar roll

De nya rekommendationerna väckte både förtjusning och förvåning när de publicerades i oktober. Behöver man inte längre motionera med svetten lackande i pannan?

Tommi Vasankari intygar att vi är på rätt spår och att det finns starka forskningsbevis. Nu ser vi helheten i stället för att bara stirra oss blinda på själva utförandet. Om du går till jobbet eller butiken, tar trappan i stället för rulltrappan och om du reser dig upp på pauserna, rör du på dig utan att du märker det.
– Vi kliver in i en ny era även om de gamla grundläggande rekommendationerna finns kvar. Många personer som inte anser sig motionera, kanske märker att de rör på sig hyfsat mycket. Det faktum att du uppfattar att du rör på dig, motiverar dig också att göra andra förändringar som gynnar din hälsa, konstaterar Vasankari.

Finländarna sysslar av tradition med uthållighetsträning. Vi åker skidor, joggar och stavgår tills vi är svet-tiga, medan muskelträning, det som ligger på toppen av pyramiden, inte fått så mycket uppmärksamhet.

Här kan vi bättra oss. Muskelträning rekommenderas två gånger i veckan. Tanken är att också annan motion än gymträning eller cirkelträ-ning förbättrar muskelkonditionen.

Från rekommendation till praxis

Tommi Vasankari är glad över att var-dagsmotion poängteras i de nya rekommendationerna. Nu vågar man säga att varje steg spelar roll.
Men hur ska detta nya tänkesätt omsättas i praktiken? Förutom åtgärder på individnivå hoppas Vasankari att organisationerna aktiverar sig. Ju effektivare staten, städerna och kommunerna är i att anamma den nya rekommendationen, desto lättare är det för medborgarna att göra hälsosamma val.

– I stadsbyggande, i planeringen av arbetsplatser och i skolans och arméns verksamhet bör man ta hänsyn till motionsrekommendationerna.

Hur kunde man till exempel stimulera den kommunala hemtjänstens motionsaktiverande insatser? I dag ser man till exempel redan i närings-rekommendationerna hur det offent-liga Finland inverkar på medborgar-nas val, filosoferar Vasankari.

Helhetsbetonat grepp

Vi vet att motion har en stor positiv inverkan på vår hälsa. Med motion kan vi förebygga, behandla och reha-bilitera hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, sjukdomar i stöd- och rö-relseorganen och till och med vissa cancersjukdomar. Motion har ock-så en positiv inverkan på vårt humör och vår psykiska hälsa.

De nya motionsrekommendatio-nerna bygger på återhämtande sömn och pauser från stillasittande. Också lätt motion kan bland annat sänka blodets socker- och fettvärden. Dessutom stimuleras blodcirkulationen och musklerna och lederna blir smidigare.

– Vi ser inte längre på motion endast strikt ur friska personers synvinkel. Också personer som använder rullstol eller rullator är fysiskt aktiva trots att de inte direkt uppfattar det som motion.

Mål för specialgrupper inom kort

Motionsrekommendationer för specialgrupper publiceras efter årsskiftet. De är avsedda bland annat för vuxna som har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör det lite svårare att röra på sig. En sådan sjukdom är till exempel psoriasisartrit.
– För mig är det viktigt med principen att man i alla lägen bevarar och slår vakt om människans befintliga funktions- och rörelseförmåga.
– I synnerhet vid ledskada är det viktigt att envist hålla fast vid sin egen funktionsförmåga. Man måste acceptera att man inte kan göra allt, men man kan försöka sitt bästa, sammanfattar Tommi Vasankari.

Ihonaika-tidning 4/2019