Ledare: Samhället måste stödja när hälsan sviker och kostnaderna för sjukdom ökar

Den enkätförfrågan om den ekonomiska belastningen av långvariga sjukdomar som patientorganisationerna gjort och som publicerades i februari detta år ger anledning till stor oro. För mig själv var resultaten tankeväckande.

Hälften av respondenterna upplevde att kostnaderna för sjukdom var en rätt stor eller en väldigt stor belastning. År 2018 uppgick andelen till endast en tredjedel.

Den ekonomiskt försvagade bärkraften till följd av långvarig sjukdom drabbar särskilt låginkomsttagare, men märkbart även personer med medelinkomst. De allmänna prishöjningarna har förvärrat läget ytterligare.

I ett välmående samhälle borde ingen av oss behöva fundera på om vi har råd med läkemedel eller vård – och under inga omständigheter ska vi behöva välja mellan mat och läkemedel.

I ett välmående samhälle borde ingen av oss behöva fundera på om vi har råd med läkemedel eller vård.

I undersökningen berättade över hälften av respondenterna att sjukdomen påverkar deras funktionsförmåga. Också hos de yngre respondenterna. Vi bör alla komma ihåg att vi alla kan drabbas av sjukdom.

I värsta fall kan sjukdomen leda till att man inte längre orkar jobba eller stanna kvar i arbetslivet. Detta är inget vi önskar och inget som vi som samhälle har råd med.

Genom att behandla sjukdomar i rätt tid och på rätt sätt kan man hjälpa människor att må bättre och därmed att stanna kvar i arbetslivet trots sjukdom.

Det är svårt att släppa tankarna på sin svaga ekonomi och det tär på resurserna – de resurser som behövs för att klara av andra situationer i vardagen. När man sedan adderar de symtom och utmaningar som ens sjukdom medför, blir situationen säkert ohållbar för många.

Det är svårt att släppa tankarna på sin svaga ekonomi och det tär på resurserna – de resurser som behövs för att klara av andra situationer i vardagen.

Det är i det här läget som samhället ska komma till undsättning och hjälpa i svåra stunder och ekonomiska trångmål, nu och i framtiden.

I regeringsprogrammet finns en skrivelse om möjligheten att dela upp årssjälvrisken för läkemedelskostnader i mindre delar under året. En sådan nödvändig reform bör genomföras utan dröjsmål eftersom den minskar trycket på läkemedelskostnaderna i början av året.

Många av dem som behöver flera olika läkemedel eller dyra läkemedel räknar mycket noggrant när det löns att ta ut sina mediciner och om de har råd med dem. Det här skulle underlätta deras situation betydligt.

Samhället måste stödja när hälsan sviker och ekonomin är ansträngd. Ingen får lämnas ensam bara för att hen drabbats av sjukdom. I ett jämlikt samhälle tar vi hand om varandra.

Saku Nikkanen är riksdagsledamot (sd) och ordförande i riksdagens psoriasisgrupp.

Texten har publicerats i Ihon aika 2/2024. Om du inte ännu får tidningen hemma, bli medlem, och du får tidningen som medlemsförmån, eller prenumerera Ihon aika.