Låt sömnen komma
Nattsömn är som en livförsäkring för människan, och ändå ökar mängden sömnlösa.
Text: Vuokko Maria Nummi
Bild: Sirpa Levonperä
Låt sömnen komma
Ungefär var tredje vuxen lider av tillfällig sömnlöshet årligen och var tionde av långvarig sömnlöshet, d.v.s. sömnrubbningar. Sömnlöshet är sålunda relativt vanligt på befolkningsnivå.
En person som lider av sömnlöshet har svårt att somna, vaknar på natten, vaknar för tidigt på morgonen eller har i övrigt dålig sömnkvalitet. Tillfällig sömnlöshet kan pågå i allt från några dagar till mindre än en månad och försvinner inte förrän den bakomliggande orsaken försvinner.
Tillfällig sömnlöshet kan pågå i allt från några dagar till mindre än en månad och försvinner inte förrän den bakomliggande orsaken försvinner.
Även om vi i dag sover ungefär en halv timme mindre än i slutet av 1980-talet, sover vi i medeltal tillräckligt. De flesta sover mellan sju och åtta timmar per natt.
Sömnrubbningar och de hälsorisker som dessa medför håller emellertid på att polariseras i samhället: Antalet personer som sover för lite ökar, men så gör också de som sover mycket, så medellängden på nattsömnen berättar inte hela sanningen.
Sömn är bra för hjärnan
Sömn renar och håller hjärnan och hela kroppen i god form samt förser hjärnan med näring. Kronisk sömnbrist ökar risken för flertalet sjukdomar. Bukfetma, typ 2-diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar kopplas ihop med sömnbrist. Alla dessa är också kända riskfaktorer för uppkomst av psoriasis.
– Tillfällig sömnlöshet är normalt. Kortvarig sömnlöshet, till exempel under några veckor, är inte skadligt för hälsan, men långvarig sömnbrist ökar risken för flertalet sjukdomar, konstaterar Markku Partinen, professor, specialist i neurologi och forskningsledare vid Helsingfors sömnklinik.
Kortvarig sömnlöshet, till exempel under några veckor, är inte skadligt för hälsan.
Markku Partinen
För mycket sömn utgör också en riskfaktor. Om man ständigt behöver över tio timmars nattsömn, kan den bakomliggande orsaken vara en sjukdom, något som i så fall bör utredas.
Långvarig sömnlöshet är ofta förknippad med någon sjukdom. Hos personer med psoriasis är sömnlöshet vanligare än hos befolkningen i övrigt. Upptill 80 procent av alla psoriatiker lider av någon typ av sömnrubbning.
Men vad kom först: Utlöser sömnlöshet psoriasis eller medför psoriasis sömnlöshet?
– Något tydligt orsakssamband har inte kunnat påvisas. Psoriasis är en ärftlig sjukdom och den sömnlöshet som förknippas med sjukdomen kan också vara ärftlig. Sömnlösheten påverkas visserligen också av många andra orsaker än hudsjukdomen, men samma faktorer som förvärrar psoriasis, förvärrar även sömnlöshet. En sådan faktor är stress.
När ska jag uppsöka läkarvård?
Det finns all anledning att utreda orsaken till långvarig sömnlöshet. Om man hittat en god balans i behandlingen av psoriasis, men man känner sig trött på eftermiddagen även om man sovit sju, åtta timmar på natten, eller om man ständigt vaknar, bör man uppsöka läkare.
– Klåda kan vara en av orsakerna till dålig nattsömn. Med hjälp av handledsaktigrafi kan man se hur mycket man river sig på natten, för apparaten registrerar även de allra minsta handledsrörelserna på natten. Om klådan stör sömnen i hög grad, kan man överväga behandling som lindrar klådan.
Klåda kan vara en av orsakerna till dålig nattsömn.
Markku Partinen säger att sömnrubbningarna hos psoriasispatienter ibland också kan bero på sömnapné.
– Hos patienter med sömnapné konstateras oftare psoriasis än hos befolkningen i medeltal, men å andra sidan ligger förekomsten av sömnapné hos psoriatiker över genomsnittet. Något direkt samband har inte kunnat påvisas, eftersom båda också är kopplade till övervikt.
Nattsömnen hos psoriatiker kan också bli störd av diffusa förnimmelser av smärta och klåda. Detta så kallade restless legs-syndrom har samband med dopaminomsättningen hos psoriatiker.
– Hos dessa patienter orsakar psoriasis i sig inte klåda, men restless legs-syndromet gör att det börjar klia. Det finns adekvat behandling för dessa symtom – behandling som hjälper den övergripande situationen.
Balans mellan kropp och själ
Vid långvarig sömnlöshet har man nått bäst resultat med kognitiv beteendeterapi, KBT, och behovet av läkemedel bedöms individuellt.
Det är känt att sömnmedel förlänger sömnen, men sömnen blir också ytligare. Bensodiazepiner och liknande läkemedel minskar mängden djup- och REM-sömn som är viktiga för kroppen. De ökar också risken för minnessjukdomar.
Tillfällig sömnlöshet behandlar man i första hand utan läkemedel och till exempel i God medicinsk praxis-rekommendationerna ges sömn, motion och kost lika stor tyngd.
Allra viktigast är ändå att gå och lägga sig i tid – före midnatt.
– Inom hälso- och sjukvården borde man ta itu med sömnlösheten genom att förstå och lyssna på patienten. Kunskap är en bra medicin. Många får dessutom hjälp av olika typer av avslappningsövningar, meditation, tai chi och pilates, det vill säga olika motionsformer som främjar både kropp och själ.
Allra viktigast är ändå att gå och lägga sig i tid – före midnatt. Då hinner man få den djupsömn i början av natten som är av avgörande betydelse för hälsan.
– Om man ständigt sover endast fem timmar om natten, är effekten på hjärnan och välbefinnandet samma som om man tvättade kläderna med en halv timmes program året runt. Resultatet blir då att både kroppen och knoppen blir trötta och sega, sammanfattar Markku Partinen.
Texten har publicerats i Ihon aika 1/2019. Om du inte ännu får tidningen hemma, bli medlem, och du får tidningen som medlemsförmån, eller prenumerera Ihon aika.