Sömnen vårdar kropp och själ

Sömnen vårdar kropp och själ

Tröttheten tar över, tankarna irrar och humöret är nedstämt. Antagligen var sömnkvaliteten dålig.

De negativa effekterna av en dålig nattsömn syns redan följande dag. Det är svårare att koncentrera sig och minnet fungerar sämre än efter en god nattsömn.

Dålig nattsömn har också andra konsekvenser, berättar forskningsprofessor Timo Partonen som specialiserat sig på sömn och sömnlöshet vid Institutet för hälsa och välfärd.

– Efter en dålig nattsömn är humöret irriterat och empatin minskar. Även benägenheten för fel och olycksfall ökar då observations- och reaktionsförmågan försvagas.

För personer med psoriasis är klåda på huden och ledsmärtor typiska faktorer som stör sömnen.

Det händer oss alla att man sover dåligt nu och då. Det är ofta svårt att få tag på sömnen då man oroar sig för ett akut problem, dagen har varit onödigt stressig eller något fysiskt besvär håller en vaken.

För personer med psoriasis är klåda på huden och ledsmärtor typiska faktorer som stör sömnen. Bristen på sömn upprätthåller inflammationen och förstärker sjukdomssymtomen, vilket kan leda till en besvärlig ond cirkel.

Sömnen renar hjärnan

Om vi sover för lite eller sömnkvaliteten är dålig, renas inte hjärnan ordentligt. Det är en betydande brist, eftersom hjärnan renas ungefär två gånger effektivare under normal sömn än under vaken tid.

Då vi sover öppnas rum mellan cellerna och hjärn- och ryggmärgsvätskan kan cirkulera djupare i det extracellulära rummet. Den sköljer bort skadliga slaggprodukter och andra ämnesomsättnings­produkter från cellerna.

Om vi sover för lite eller sömnkvaliteten är dålig, renas inte hjärnan ordentligt.

Det är således inte att undra på att man känner sig pigg och energisk efter en god nattsömn.

– Reningen anses vara en av sömnens viktigaste uppgifter. Därför vill alla levande varelser sova eller åtminstone vila. Detta syns både hos människor och djur, konstaterar Partonen.

Sömnen vårdar även cellfogarna. De skador som uppstått i vaket tillstånd reparerar sig under den djupaste sömnen, så att information kan transporteras mellan nervcellerna.

– Enligt nyaste observationer möjliggör sömnen även att det hos vuxna bildas nya nervceller, framför allt i de hjärnområden som är viktiga för minnesfunktionen. Tidigare trodde man att alla celler fanns färdigt i hjärnan redan vid födseln.

Utöver allt annat stärker sömnen även immunförsvaret och skyddar oss från smittsamma sjukdomar.

Sömnlöshet kan yppa sig i form av svårigheter att somna, dvs. svårigheter att få tag på sömnen när man lägger sig. Man talar om sömnlöshet om det tar över en halv timme att somna.

En del av dem som upplever sömnlöshet somnar nog när de lägger sig, men vaknar flera gånger under sömnen. Ett tredje tecken på sömnlöshet är vaka under den tidiga morgonnatten.

Enligt nyaste observationer möjliggör sömnen även att det hos vuxna bildas nya nervceller.

Enligt Timo Partonen lönar det sig att uppsöka läkare, om sömnlöshet uppträder under flera nätter i ett par veckor. På så sätt kan de underliggande orsakerna till problemet utredas.

Om klåda eller andra symtom på psoriasis stör sömnen, är det viktigt att få sjukdomen i god behandlingsbalans. Som första hjälpen kan man använda bomullshandskar under sömnen, så att man inte river upp huden och försämrar situationen.

– Inflammationen som upprätthåller klådan på huden blir typiskt kraftigare på natten. Huden är då mer genomtränglig och förlorar mer fukt än på dagen.

Om problemet blir långvarigt?

Kronisk sömnlöshet behandlas numera i första hand med en behandlingsmetod som grundar sig på kognitiv beteendeterapi och för vilken man använder förkortningen CBT-I.

Behandlingen framskrider enligt ett visst schema och räcker cirka två månader. Ett av de viktigaste målen är att stärka de goda sovvanorna genom att begränsa den tid som man ligger vaken i sängen.

Om du inte får tag på sömnen, stig upp och lägg dig först när du är tillräckligt trött. På så sätt kopplas tiden i sängen allt starkare till sovandet – inte till ångesten relaterad till den tid då man väntar på att somna.

Ett av de viktigaste målen är att stärka de goda sovvanorna genom att begränsa den tid som man ligger vaken i sängen.

Sömnen kan också förbättras på egen hand. En av de viktigaste faktorerna som inverkar på hälsan är en regelbunden sömnrytm. Enligt Partonen har man fått allt starkare forskningsevidens om effekterna av en regelbunden sömnrytm under de senaste åren.

Därför är det bra att lägga sig och att stiga upp ungefär vid samma tid varje dag, om till exempel arbetstiden möjliggör detta. Sömnrytmen anses vara oregelbunden, då läggdags och väckningstiden varierar med en timme eller mer varje dag. 

En av de viktigaste faktorerna som inverkar på hälsan är en regelbunden sömnrytm.

– Om sömnrytmen är oregelbunden, hamnar kroppen i ett motsvarande tillstånd som vid jetlag efter en flygresa. Dygnsrytmerna är då inte i balans sinsemellan och kroppsorganen fungerar i olika takt.

Oregelbundenheten stör människans inre klocka, dvs. en grupp nervceller i hjärnans hypotalamus, som likt en kapellmästare reglerar kroppsfunktionerna. Förväxlingen i tidtabellen höjer blodtrycket och försvagar sockeromsättningen.

 – Detta ökar risken för typ 2-diabetes, blodtryckssjukdom och kranskärlssjukdom. Då forskningen framskrider, får vi information om på vad allt annat en oregelbunden sömnrytm inverkar.

Sunda levnadsvanor

Det gäller att motionera mer, äta hälsosammare, undvika droger och att lägga sig i tid. Var ska man börja om levnadsvanorna behöver rättas till?

Enligt Timo Partonen är det första steget att förbättra sömnen, vilket även kan föra med sig andra förändringar. Då tröttheten minskar är det lättare att börja motionera, att undvika plötsliga begär och att göra hälsosamma val. 

– Då man sover gott, är också aptiten i balans. Efter dåliga nätter kan hungerkänslan slå till kraftigare än normalt på kvällen. Då väljer man ofta maträtter som innehåller onödigt mycket kalorier i förhållande till dygnsrytmen.

Då tröttheten minskar är det lättare att börja motionera, att undvika plötsliga begär och att göra hälsosamma val. 

Eftersom ämnesomsättningen blir långsammare redan tidigt på kvällen, hinner kroppen inte bränna kalorier effektivt. Detta utsätter å sin sida för övervikt.

Många känner till att de sover för lite, och det går inte alltid själv att inverka på saken. Många väljer emellertid att pruta på sömnen frivilligt. Enligt sömnforskaren berättar det om att vi fortfarande inte värdesätter sömnen tillräckligt, trots all information som finns att tillgå.

– Andelen som inte sover tillräckligt har bland vuxna varit oförändrad eller ökat något även under 2020-talet. Även andelen unga som sover för lite verkar öka.

Texten har publicerats i Ihon aika 2/2026. Om du inte ännu får tidningen hemma, bli medlem, och du får tidningen som medlemsförmån, eller prenumerera Ihon aika.